De röda skidande pinnarna

Igår och idag har man fått beskåda Norges absoluta elit och framtid inom längdskidåkning på damsidan och en sak som slog mig tidigt var att alla är så brutalt smala (frånsett Bjørgen och till viss del även Skofterud).

Jag förstår att jag kan vara ute på hal is med det här inlägget men är allt helt bra ställt vad gäller kroppsideal bland toppen i Norge? Visst kan man kanske jämföra skidåkarnas kroppar med långdistanslöpares och även dessa är riktigt smala, men det man bör tänka på då är att löparna använder inte magen eller armarna på samma sätt som en skidåkare.

Fast ser man på den norska prestationen över helgen så verkar det vara rätt så lyckosamt att vara skidande pinne utan ”onödig extravikt”. Frågan är bara hur kroppen reagerar utan underhudsfett. Personligen är jag också väldigt smal och haft en del svårigheter i att bli av med min spinkighet, men tack vare en del ren styrketräning utöver löpningen så har jag äntligen kommit upp i ett bmi som inte räknas som undernärd. Och kanske tack vare det har mina förkylningar minskat ganska mycket. Fast å andra sidan befinner jag mig ljusår från den norska dameliten så klart i alla hänseenden, jag hoppas bara att inte de ser ut som de gör på grund av påtryckningar från samhället eller folk kring landslagsledningen etc.

Jag skulle även vilja poängtera att jag är väl medveten om att det redan är för mycket snack om kvinnors kroppar i detta samhälle och vill inte vara en till som förflyttar fokus från prestation till utseende, men under den här helgen har det varit lite för många trådsmala norskor för att jag ska kunna sluta tänka på det (och blogga om det).

Är det någon som vet varför det är som det är i Norge? Jag menar, på den här sidan gränsen är det helt andra bud verkar det som.

Slutligen, det här är inget påhopp mot Norge som nation eller en bitter reaktion mot norskornas dominans i helgen utan en ren iakttagelse.

Etiketter: