Vilken svenskdag – inför klättringen

Men vilken svensk dag det blev idag. Det började på sämsta sätt när Frida kastade in handduken på grund av skadan hon ådrog sig för några dagar sedan. En given pallplats försvann där i ett nafs. Men sen då. Trippelt på damsidan. Tourens finaste bild när Maja vänder sig om och ser Ribom och spricker upp i ett leende med händer i luften. Linn är ju bara bäst nu – inget att snacka om. Hon bestämmer vad alla andra ska göra och så gör dom det. Som Stina när hon var som bäst. Maja har hittat en imponerande jämnhet och Ribom fick äntligen ÄNTLIGEN till det.

Ebba gjorde väl vad hon kunde – är ju inte bättre i sprint än så. Måste nog bli det om hon ska bli allra bäst. Kan Fridas frånvaro under sista etapperna ge en edge till VM? Kanske, att avstå touren brukar väl vara bra inför VM. Poromaa har varit arg hela touren känns det som. Idag var alla andra jävla töntar som hatade unga åkare. Heheh. Landslaget får nog medieträna honom till VM.

Och Oskar då. Ska erkänna att jag skrek en del fula ord när han kastade sig ut som etta i sista backen. Hade han inte vunnit hade jag skrivit ett långt inlägg om vilken värdelös bana det är när man vet att den som är först på toppen är sist i mål. Men Oskar visa ju att det gick. GRATTIS GRATTIS. Tycker ändå inte om såna banor. Men Oskar räddar upp den svenska herrtouren från ett fiasko. Snyggt. Tyvärr otroligt osnyggt att inte visa Oskars segerintervju, kom igen.

Nu laddar vi mot backen. Jag är väl en av få som gillar att det är masstart sista dagen. Tror Ebba är ensam först upp imorgon. Har i och för sig sagt det i typ alla lopp hittills. Diggins vinner såklart vilket känns kul och väl förtjänat. Får jag bestämma åker Ebba i rygg fram till backen och sen full fräs hela vägen upp. Kliv kliv och kliv lite snabbare. Överleva får hon göra sen.

Ska kolla lite tidigare klättertider men många därframme känns ju bra. Både Neppan, Stupan och Diggins är bra uppför backen. Fler också. Vi får se! Så här är ställningen.