Astmadebatten
Ni känner igen debatten vid det här läget. En del åkare har fått dispens för att medicinera sin astmasjukdom med mediciner som finns på dopinglistan. Bland annat gick Justyna Kowalczyk till attack mot Marit Björgen förra säsongen och hävdade att hon inte hade haft mycket att komma med utan hennes ”hjälpmedel”.
I förra veckan aktualiserades återigen debatten då Anna Haag i SVT:s Sportnytt berättade att även hon hade dispens för att använda dopingklassad astmamedicin. Debatten delar skidvärlden vilket även märkts i kommentarfälten här på Skidpepp. Med det här inlägget hoppas vi kunna samla debatten på ett ställe samt bidra med lite ny information för de icke insatta.
Gemensamt för de som lider av astma är att luftrören är särskilt känsliga. Vid ansträngning eller om personen utsätts för exempelvis damm eller rök bildas det slem eller så drar luftrören ihop sig i kramp och det blir svårt att andas normalt.
För de som drabbats av astma är medicinering nödvändigt för att kunna fortsätta att utöva sin idrott. Som för de flesta sjukdomar finns en rad olika mediciner. För att använda en del av dem krävs ingen dispens medan det kan krävas för vissa andra.
Tillvägagångssättet för att får dispensen beror på vilken nivå den utövande tävlar på. Indelningen görs i så kallad ”hög” eller ”låg” nivå. För de som tävlar i längdskidor innebär ”hög tävlingsnivå”:
Åkare som är uttagen till senior-, junior-, ungdomslandslag eller motsvarande.
Åkare som deltar på internationell tävling (Samtliga discipliner).
Åkare som deltar på officiell SM-tävling för seniorer (Samtliga discipliner).
Kategorin ”låg tävlingsnivå” innebär helt enkelt åkare som inte finns med i ovan angivna sammanhang.
Det här innebär alltså att de som tävlar på ”låg nivå” har en generell dispens som personen ifråga inte behöver ansöka om.
För tävlande på ”hög nivå” måste den tävlande däremot ansöka om en dispens. Så här formuleras det på svenska skidförbundets hemsida:
”Vissa tävlingar kräver endast en godkänd dispens ifrån den nationella antidopingorganisationen, medan andra kräver en godkänd dispens ifrån den internationella antidopingorganisationen.”
Skidpepp har varit i kontakt med FIS för att försöka få reda på hur många av åkarna i världscupen som har dispens för dopingklassad astmamedicin. Ganska väntat så visade det sig att de inte var villiga att dela med sig av denna information. Däremot kommenterade Annika Wahlberg på Riksidrottsförbundet de svenska dispenserna så här:
”Med nu gällande dispensregler ser vi i år ut att hamna på ett antal av ca 350 dispenser för astmamedicin.Världsantidopingbyrån WADA:s dispensregler, som vi följer, och formerna för dispenser för just astmamedicin har de senaste åren varit föremål för en del ändringar. Vissa substanser ingående i vissa astmamediciner som varit dopingklassade är fr.o.m. det senaste årsskiftet tillåtna. Eftersom det dessutom är på det viset att den typen av dispenser haft en giltighetstid på tre år (numera fyra år), så kan vi inte tala om ett årligt antal. Det har av de anledningarna sett litet olika ut från år till år.”
I Sportnytt förra veckan hävdade Jonas Karlsson att han trodde medicinerna snart skulle försvinna från dopinglistan. Problemet är ,som ni kan se i videoklippet ovan, att medicinen i tablettform, till skillnad från inhalation, kan vara prestationshöjande och än så länge har laboratorierna svårt att se exakta gränsvärden i urinen. Det är, enligt mig, här som det enda potentiella problemet kring dispenserna finns.
Många har trots vad läkarna sagt diskuterat om astmamedicin ändå skulle kunna vara prestationshöjande. Skidpepp tog kontakt med en expert på ämnet, lektor och överläkare Nikolai Stenfors vid Umeå Universitet, som hänvisade oss till den här vetenskapliga rapporten:
Rapporten är väldigt intressant och besvarar just denna fråga. Som jag förstår rapporten visade endast en undersökning att medicinen kunde vara prestationshöjande – dock var underlaget i det testet väldigt svagt. Alla andra undersökningar pekade på att det inte fanns någon effekt alls. Forskarna säger så här i sammanfattningen av resultatet:
“Exercise induced asthma should be treated in athletes along same principles as in ordinary asthma patients with relevance to controller and reliever treatment after careful diagnosis. There is very high level of evidence for the lack of improvement in athletic performance by inhaled b2-agonists.”
Läs den gärna för att bilda er en egen uppfattning.
Studien är svårförståelig för en amatör som mig. Men det som jag funderar över är att alla resultat verkar vara oförändrade eller inte signifikant bättre. För mig vore det normala utfallet om det inte hade någon effekt alls att vissa studier skulle visa en försämring vs placebo.
Vore inte det statistiskt logik? Sedan att tabletter ger effekt men inte inhalator gör inte saken lättare att förstå.
Men en sak är ju helt klar och det är inte fel att dopingklassa Clenbutarol
i alla fall.
Jättebra inlägg, tack!
Jag förstår inte riktigt vad som inte är logiskt i resonemanget, nisse…
Varför skulle ett ämne som inte har någon effekt alls ge ett sämre resultat än placebo, som ju är med i försöket som referenspunkt just för att det inte har någon effekt? Två lika effektiva substanser borde rimligtvis ge exakt samma resultat, lite individuella variationer blir det ju alltid men så länge inga signifikanta skillnader uppstår har läkemedlet bevisligen samma effekt som placebo, dvs noll.
Och det är så det ser ut i det här fallet.
Experter säger att det inte har signifikant effekt. Och det är ju det som gäller. Det jag reagerade på är, vad är signifikant effekt?
Rent statistiskt borde 0 effekt ge resultat på båda sidor om referensvärdet.
Men det kanske har gjort det, jag har inte kunskap att lusläsa dessa studier och se vilket utfall som varit i varje mätning.
För mig är det egentligen två olika debatter:
Den första gäller huruvida astmamedicinerna är prestationshöjande i sånt fall bör ses som doping?
Den andra, vilken jag tycker är den mest intressanta, handlar om ifall det över huvud taget ska vara möjligt att ge dispenser från dopinglistan, oavsett preparat? Och där är för mig det självklara svaret – nej! – det som är doping för en, måste vara doping för alla. Annars skapar man ett trovärdighetsproblem för antidopingverksamheten. Jag tror att det kommer bli mycket svårt för folk att förstå varför ett preparat som är tillåtet för en, ska anses som fusk och vara straffbart för en annan.
Tanken bakom mitt petiga resonemang om signifikant effekt är att en positiv effekt på 1% kanske inte räknas som signifikant. Men 1% är skillnaden på kanske placering 1-10 på en 5mil.
Då blir det väldigt signifikant.
Därför vill jag ha utfall på både +1% och -1% och inte med dragning mot +.
På elitnivå får det inte finnas ens en antydan till effekt.
Det är så bra att Jonas Karlsson sitter och svamlar fram sina bestämda åsikter på bästa sändningstid i tv utan att ha en susning om vad han pratar om.
Bra av SVT att följa upp det här ändå så att man får reda på varför dessa mediciner måste stå på dopinglistan.
Det som känns problematiskt nu är väl att de åkare som har dispens kan proppa i sig hur mycket tabletter de vill utan att åka fast. Är det inte så?
Gabriel – ja, just så kan det faktiskt vara, det torde vara hart när omöjligt att upptäcka. Åkare med dispens har också stränga uppmaningar att hålla sig inom den av läkare ordinerade dosen.
När jag läste några kurser i medicin/farmakologi så fick vi i alla fall lära oss att anledningen till att vissa preparat tas i olika form har mest med upptagningsförmåga och bieffekter att göra. Det effektiva preparatet tas upp av kroppen oavsett. Men tex slemhinneverkande preparat bör tas så lokalt som möjligt för störst och snabbast effekt.
Gabriel och Anders… Jo, och problemet med att dopinglistorna gäller olika för olika åkare, är ju att det leder till subjektiva utlåtanden om vad som är doping. Just nu kanske vi inte ser detta som något stort problem, eftersom det är halva svenska landslaget som har dispans och vi litar så hårt på dessa åkare… Men frågan är hur debatten gått om det varit halva ryska eller österrikiska laget som hade dispanser?
Som sagt var det finns olika typer av astmamedicin bl a Ventipulmin.
Enligt Clenbuterols hemsida kan astmatiker tydligen få dispens för denna medicin
Från hemsidan http://se.clenbuteroldirect.com/information-om-clenbuterol/introduktion-till-clenbuterol.html
”Clenbuterol är en kemikalie med steroid-liknande tillsatser, som används av kroppsbyggare, idrottsmän och folk som vill tappa vikt.
Den var ursprungligen avsedd för användning på djur och används idag som en bronkdilaterare, främst på hästar, för att lindra andningsbesvär t.ex. astma. Den infördes för cirka tio år sedan för att användas på människor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och kan undertrycka aptit upp till 9 timmar.
Clenbuterol fungerar genom att öka muskelmassa (anabol effekt) samt öka andelen fettförbränning (katabolism) genom att öka kroppens temperatur (thermogenesis), höja blodtrycket och minska effekten av insulin. Se nedan för ytterligare uppgifter om dessa mekanismer. Därför tillåts användaren att öka viktminskning utan en stor minskning av födointag och påstås desssutom lägga till det hårda utseendet och “skärpan” av muskler.
I sportvärlden är drogen är förbjuden enligt World Anti Doping Agency (WADA) och IAAF (Internationella friidrottsförbundet), utom i undantagsfall av medicinska skäl. Tydligen så hävdar 60% av amerikanska idrottare att de har ansträngningsutlöst astma och får ta ett läkemedel som kallas Ventipulmin som innehåller en liten mängd Clenbuterol. Observera dock att flera idrottare har fått avstängning för användning av Clenbuterol.
För människor har läkemedlet använts helt nyligen i samband med en hjärtmaskin på patienter med hjärtsvikt för att stimulera muskler förnyelse. Denna forskning har rönt viss framgång och är i sin fortsättning i till exempel Storbritannien och Kanada.”
subjektiva uppfattningar menar jag, alltså från publik och allmänhet.
Vi får alltså lita på att de som har dispens för de tunga grejerna bara inhalerar och absolut inte tar några tabletter.
De har med andra ord en ”fribiljett” till prestationshöjande läkemedel och det är bara deras egna goda samvete som hindrar dem från att gå den vägen.
Det känns ju tryggt.
Jag förstår vad Polskan är ute efter.
Jag tycker hela diskussionen är absurd!
Jag dopar mig varje gång jag tränar. Jag använder nässpray för att vidga luftvägarna.
Jag har s.k kronisk nästäppa.
/henrik
http://nyheter24.se/blogg/henrikedstrom/
@nisse
okej, nu förstår jag vad du menar… så här fungerar det, om jag har förstått det hela rätt:
signifikansen tas fram genom att man räknar ut hur troligt det är att avvikelsen från förväntat resultat beror på slumpen. Vilken nivå man sätter som gräns för om resultatet ska räknas som signifikant eller inte kan variera, men det verkar som om de flesta studierna i rapporten har använt p=0,05 vilket är ganska vanligt. Det innebär att det måste vara 95% sannolikt att avvikelsen är slumpmässig, annars så förkastas hypotesen.
För de små förbättringar som enskilda försökspersoner uppvisat är det mindre än 5% sannolikhet att läkemedlet faktiskt har haft en effekt, och därmed är skillnaden inte statistiskt signifikant.
Henrik,
På vilket sätt är diskussionen absurd? För att du tar nässpray? Vad har det med saken att göra? Kan du inte sluta promota din egen blogg sådär? Det känns som att du bara slänger brandfacklor för att dra läsare till din egen blogg.
Ett problem som jag ser är vad som klasses som tillräcklig astma för att få dispens. Det finns ju olika grad på astma som ni säkert känner till. Hur är det då för de som kanske har lite astma alltså inte tillräcklig för att få dispens men ändå såpass att det påverkar deras andningsvägar något vid ansträngning. Har dessa personer en nackdel jämfört med de som får fria luftvägar med hjälp av medicin?
Vart går gränsen?
Tycker att vi kan återuppta debatten den dag någon blir avstängd på grund av att ha använt astmamedicin. Dom som i dag har dispens för att få använda sin medicin måste få lugn och ro.
Jag tror att anledningen till att diskussionen blivit så hetsig kring Marit är att hon så tydligt blev så oerhört mycket bättre efter att hon tilläts ta dopingpreparat, jämfört med tidigare. Det är i alla fall därför jag tycker hela saken är tveksam.
Om hon hade varit på samma nivå som tidigare hade jag haft mer förståelse för argumentet att det inte har någon prestationshöjande effekt. Nu klev hon från att vara en i mängden i världstoppen till att dominera världstoppen. Och det då tydligen av en ren slump i samband med att hon fick tillgång till dopingpreparat.
Gurra G: Ska inte glömma att hon dominerade ju mellan 2002-2005 Kanske fick astma 2006?
Gömde o skriva att hon har dispens för medicinen Salbutamol och fick dispensen inför säsongen 2009/2010…
gurra g. Litt faktaopplysninger om Marit Bjørgen: Sprintverdensmester i 2003. 1plass i sprintcupen, 2 plass i den totale verdenscupen 2004. VM dronning i Oberstorf 2005 med 3 gull.Dette var hennes nivå før astmaproblemene melte seg 2006………………
Jag tycker Kristiansen har en poäng i sin artikel om astmadebatten.
”Om vi inte litar på reglerna så tappar ju hela idrotten sin mening…”
http://langd.custompublish.com/astma-debatten-en-laangkorare.4839940-86106.html
/henrik
Salbutamol (Ventoline m.fl.) är fritt och nu tillåtet i inhalationsform. För salbutamol gäller det att urinkoncentrationen inte får överstiga 1000 ng/ml. Om så är fallet måste idrottaren för att inte bli fälld för dopingbrott kunna visa att kan nå en sådan hög koncentration vid inhalation
TV2 sporten meldte i kveld att Bjørgens astmamedicin strykes fra dopinglisten. WADA har bestemt(prg av den inte har någon prestationshøjande effekt) kan alle bruke medicinen fra 1/1-2011.
Med WADAs beslutning håper jeg denne debatten kan legges død. Medisinene som Bjørgen, Haag m.fl. bruker har ingen prestasjonsfremmende effekt.
Japp nu finns den inte på dopinglistan…
Då var denna tråd över och Jonas Karlsson fick rätt :)
Är alla astmamediciner som man behövt dispans för nu borttagna från dopningslistan?
Gött!! Då är det ju frid och fröjd om alla får tillgång till det mystiska preparatet. Lika för alla. Skulle det vara så krångligt?
Manne: Nej så har jag inte uppfattat det. Vid årsskiftet förändrades reglerna för en del mediciner. Läs mer här:
http://rf.se/Vi-arbetar-med/Antidoping2/Dispens/Astmamediciner/
Nä inte all Astma medicin men vad jag förstår så måste man ha dispens för tex Bricanyl men det har nog o göra med att dom inte har nått sätt o mäta det med urinprover?
Sen får ju det ju inte överstiga en viss mängd i urinet och det är väl för att vissa inte ska käka tabletter som kan vara prestationshöjande men är inte det i inhalations form.
Inom orientering kan man undra om det är doping med linser o glasögon? Jag menar det är ju verkligen inte naturligt med linser och glasögon men en förutsättning för att kuna läsa kartan. Men om man redan ser bra har man ingen förbättring med glasögonen, därmed har jag svarat på min egen fråga. Glasögon o linser är INTE doping. :-)
Nä precis Jensa, och därför är linser och glasögon tillåtna för alla. Man åker inte fast för doping om man använder glasögon eller linser utan att ha synfel.
För det är ju just det som är ett av problemen med de astmamediciner som kräver dispans – att dom bedöms som doping när dom används av vissa, men inte när dom används av andra.
Och det är ju detta som inte går att förklara… Hur kan ett och samma preparat anses som doping för en individ, men inte för en annan inom samma idrott?
Det är ju ganska enkel matematik dom som har astma och inhalerar medicinen kommer upp i normal standard men en som är frisk och tar det i tablett form kan få effekthöjande effekt av det, dock inte om dom inhalerar det.
Vissa av medicinerna går nu att ta bort från doping listan då dom har satt ett gräns värde i urinkoncentrationen på 1000 mg/ml och det får man inte av att inhalera det och överskrider nån det värden så ska dom kunna bevisa att dom har fått det när dom inhalerar det.
Sen om det skulle helt förbjudas så skulle många inte få tävla på elitnivå när dom inte kan använda sin medicin.
Samma sak så finns det ju dispens för dom som har ett naturligt högt blodvärde.
Emile Öhrstig hade ju åkt dit för koffein doping om hon inte hade kunnat bevisa att hon saknade en enzym i kroppen som gjorde att hon inte förbrände koffein hon fick då dispens av den grunden, dock togs koffein bort från dopinglistan senare.
Under norska mästerskapen i vintras var det flera som klagade på röken från eldarna längs spåret.
Det talades om förbud och antogs att de med astmabesvär hade största problemen.
Jag stod själv och tittade i en brant och rökig motbacke där flera hostade.
Hör idag från Norge att det blir tillåtet med eldar under VM men att de måste vara släckta när löparna passerar.
Min största upplevelse som åskådare är när vi tältade och eldade hela natten intill 5-milsspåret i Holmenkollen. Jag var 11 år och ganska trött när löparna passerade.
Måste tipsa om Freds teori. Läs den i premiären avklarad. Martin kan du lägga fram den för Stenfors i Umeå?
Stämmer den då blir det skidpepps största scoop.
Andreas P… Du skriver att ”en som är frisk och tar det i tablettform kan få effekthöjande effekt av det…”.
Men man måste väl inte va frisk (icke-asmatiker) för att hög dosering av tabletter ska ge prestationshöjande effekt?! Även astmatiker kan väl få det? Och det är ju just det som är problemet – att man dopingklassat preparat för att åkare inte ska kunna använda det som doping i tablettform, men ger den möjligheten till asmatiker. Det är inte ett rättvist system.
Högt blodvärde står inte på dopinglistan och personer med högt blodvärde har inte tillåtelse att ta preparat som är förbjudna för andra.
Dom undersökningar av prestationshöjning är ju vad jag vet alla gjorda på friska människor. Man har utgått från att friska är det optimala vilket ju inte nödvändigtvis behöver vara sant. Och många studier av samma sak ger ju lika fel svar varje gång. Det går ju inte att helt bortse från dom som provat i praktiken. Läste senast i går en mountenbike-cyklist som efter att fått astma och behandling ökade enligt honom 25%.
Överskott på naturligt EPO är lika fel som att ta syntetiskt.
Men det måste ju hålla vetenskapligt för att någon skall studera detta närmare. Och vi kanske får ett besked om detta vilket ju är jättespännande.
Vebtopulmin (Clenbuterol) finns hos veterinären och används med fördel till astmaliknande besvär till hästar. Så tillgången på oral lösning är det minsta problemet.
Europeiska astma mediciner har inte clenbuterol som medicin för människa.
De tillgängliga astmamedicinerna för människa, har inte den anabola effekt som Clenbuterol har.
Gå in på Pubmed.org och sök på Clenbuterol och muscle så finns det ett flertal vetenskapliga artiklar som visar på en anabol effekt på muskulatur. Bodybuildingsaijter har också med medicinen på sina listor, och det torde inte vara en tillfällighet.
Tar Marit Björgen kanske hästdoser??
Jag skummade igenom review artikeln som hänvisas till i artikeln – Den tar enbart upp vanliga astmamediciner som finns att tillgå på Apoteket Clenbuterol som avregistrats för mer 20 år sedan nämns inte i PubMed artikeln
Clenbuterol som Björgen använder är listad som anabol steroid på WADA.
Efter att ha läst på Google under rubriken Salbutamol anabolic blir jag väldigt fundersam. Där skrivs artiklar av folk som pysslar med doping och har egna erfarenheter. Kroppsbyggana älskar Salbutamol. Har högre effekt än Clenbutarol enlig dom. Även i terapeftisk dos. Även diverse studier som man hänvisar till visar på detta. Vi har tidigare dividerat om högre syreuptag men det är långtidseffekterna på styrka, muskelbyggnad och fettförbränning som jag tror är det intressanta. Alla är ju egenskaper en skidåkare önskar sig.
Så läs gärna allt på Google (Salbutamol anabolic) jag blir då mörkrädd.
http://www.absolutjohan.se/wp-content/uploads/2010/03/marit_björgen.jpg
Hon har ju viss muskelassa och bra ”deff” måste man säga. Naturligt eller inte vill jag inte avgöra men jag håller med om att det känns läskigt det som står om sabutamol på byggarforumen
Jag blev väldigt förvånad att det är ett så potent medel. Trodde att det var kopplat till andning och inget mera.
Att det var mera anabolt än Clenbuterol trodde jag inte. Man minns ju alla friidrottare och cyklister som stängts av pga Clenbuterol. Så det är ju bara att hoppas att WADA har rejält på fötterna när det gäller effekter under längre tid och i dom doser som astmatiker använder.
Och varför det var så populärt på 90talet innan det förbjöds blir ju uppenbart.
Tycker astmatikerna skall hitta ett annat verksamt ämne för att behandla sin sjukdom om de har tänkt tävla. Det finns väl andra alternativ.
Men, man förstår ju varför de väljer just salbutamol.
När man delar medicin med kroppbyggare låter det inget vidare. Läste en av studierna på sajten där man testat dopingdoser på råttor. Efter 6veckor ökade styrkan med 16% och kroppsfettet minskade med 40%.
Det är grejer det!
Såvitt jag vet får alla som når sin fysiska max gräns astmaliknande besvär. Detta får också jag men inte kallar jag detta astma utan som jag ser det är det min kropps svar på att jag nått min max gräns.Tror folk att man kan ta ut sig hur som helst utan att man får svårt att andas? Jag har åkt skidor i högt tempo och vet av egen erfarenhet att man får ingen astma av detta utan kroppen reagerar om man håller för hög fart med att man får svårt att få fram syre vilket ger andningssvårigheter.