Skidpepp är död! Länge leve Skidpepp!
Mitt i denna idiotiska pandemi händer det även saker på Skidpepp, förhoppningsvis till något mycket bättre! Som ni noterat senaste tiden (åren) har jag som grundade Skidpepp hållit mig undan efter att jag vid något tillfälle helt enkelt började tröttna att skriva om skidor. Istället har Jörgen hjälpt till att hålla hemsidan flytande genom att skapa inlägg för respektive tävling så att alla Skidpepp-heads där ute kunde fortsätta bråka om Sverige eller Norge är bäst.
När jag startade Skidpepp som blogg i juli 2007, ett år efter att jag började skriva mailutskicket Skidpepp till vänner och bekanta, kände jag ett skriande behov att fler skulle upptäcka hur fantastiskt det var med längdskidor. På internet och i de stora medierna var det näst intill radioskugga, nästan ingen skrev om skidor och det var något jag upplevde lite märkligt eftersom man bara ett år tidigare fått se bland annat Björn Lind känguru-hoppa sig till två OS-guld.
Därför startade jag Skidpepp och jag märkte tidigt att jag fyllt ett tomrum. Besökarna blev fler och fler, diskussionerna längre och längre. Jag kände att jag gjorde nytta! Tänk, det här var till och med innan konceptet Vinterstudion lanserades!
Redan ett halvår efter starten var jag nere i Tjeckien med min syrra för att följa Tour de Ski och hör och häpna: vi var de enda svenska ”journalisterna” på plats bortsett från Jacob Hård och Anders Blomquist (som jag för övrigt lärde känna under den resan vilket var väldigt roligt!) som kommenterade själva tävlingarna.
När Charlotte Kalla stormade in som segrare av en etapp av touren i Nove Mesto var det bara jag (och min syster) där för att gratulera och ta bilder etc. Ingen Expressen, ingen Aftonbladet, ingenting. Däremot var det sjukt många norska journalister där såklart.
Därefter hände något. När tävlingarna drog vidare till Alperna för de avslutande etapperna hade alla svenska medier satt sig på flyget ner då de insåg att något stort var på gång: en ny svensk skiddrottning var in the making. Och som ni vet, resten är historia.
Under de närmaste åren åkte jag på flera vc-tävlingar i Sverige och jag var även på plats under VM i Oslo 2011. Dock hann jag inte dit innan Hellnerbacken uppfanns av undertecknad (Jonas Karlsson måste snott namnet från mig).
Vintern därpå gjorde jag några gästinlägg hos Expressen också. Men det var nog efter den säsongen mitt intresse att skriva i bloggen började att dala. Jag tror det var lika delar att jag inte längre behövde fylla ett tomrum eftersom längdskidor var hetare än någonsin men också för att Kvällstidningarna skrev hur mycket som helst om sporten och Vinterstudion blev en megasuccé vilket jag nog störde mig lite på, paradoxalt. Jag har som person alltid tröttnat på saker som blivit för populära. Det kan vara allt från musik till maträtter och i det här fallet sport. En fånig indie-persona som aldrig går ur mig.
Jag fortsatte givetvis att se alla världscuplopp och mästerskap, dock ofta i efterhand eftersom jag under vintern nästan alltid var ute och åkte långfärdsskridskor när loppen gick vilket gjorde att mina eventuella inlägg också kom ut alldeles för sent.
Jag började fundera på att lägga ner bloggen eller kanske sälja den redan kring 2015 eller så men höll den levande mycket tack vare bland annat Jörgen som hjälpte till att se till att några inlägg kom ut då och då.
Fem år senare, november 2020, dvs förra veckan, får jag ett meddelande från en gammal Skidpepp-skribent som helt enkelt frågar om han kunde ta över bloggen helt. Efter några diskussioner är vi överens och framöver är det Martin Viklund som är Skidpepps huvudbloggare och ägare.
Det sjuka är att jag tror att det här kommer medföra att min närvaro på bloggen som inläggskrivare men också kommentarläsare lär bli betydligt större nu än under de senaste åren då jag knappt läst vad någon skrivit över huvud taget (jag vet, det är pinsamt, men det har bara inte gått).
Så, tack för mig! Och välkommen tillbaka Martin!
Hmm
Vad innebär det här?
Vad ska den här bloggen användas till nu?
Bara ingenting blir sämre är vi nöjda!
Det jag skulle vilja ha är en inloggning med konto, det vore såååå mycket smidigare!
Tack för att denna sida finns!
/Erik Lindblom, Upplands Väsby (född och uppvuxen i Dalarna, med skidor i grnerna)
Erik.
Har aldrig tänkt dig som en vresig Tornedaling eller något sånt med tanke på ditt alias :)
Sen visar du dig bo i närheten av mig.
Själv hoppas jag att det fortfarande ska vara anonym inloggning. Känns som att det är många med insiderinfo som har gjort inlägg här under åren
Det kommer nog inte alls bli lika öppna kommentarer utan anonymitet.
”Har alltid tänkt dig” ska det vara naturligtvis
Tack, alla!
Tack Oskar. Själv har funnits här sedan 2008 tror jag. Var något helt annat de första fem åren.
Om det blir en fortsättning på denna blog hoppas jag på moderering och man gör något alla norska troll och OT.
Om det bara blir en fortsättning på hur det fungerar nu så kommer jag tacka för mig (vilket är något jag har funderat på under en längre tid).
Nu kommer jag ägna helgen åt att kolla på skidskytte och blågula framgångar.
Tack för att du startade upp detta trevliga forum Oskar, det behövs för alla oss som behöver lufta tankar och kommentarer i sporten och tävlingarna. Speciellt då vänkretsen inte är lika nördiga i sporten som en annan.
Och lycka till Martin, hoppas du fortsätter på den inslagna vägen…….
Tack för allt!
Tack Oskar!!
Hoppas bloggen kan leva vidare. hade varit kul höra vad Martin tänker göra?
Självklart ska bloggen leva kvar. Tanken är väl att den ska bli ännu bättre. Återkommer med lite idéer och tankar!
//Martin
Martin, vi kan börja med att starta en ny tråd – Ruka 2020 börjar bli lång och mycket OT på slutet…
Kanske en tråd som heter Pre-TdS?
Jeg håper bloggen får leve. Når det har blitt for mye støy og rop fra både svenske og norske troll. Kjedelig og lite intelligent diskusjon. Da har jeg holdt meg unna i lange perioder.
Jeg har satt pris på at mine rapporter fra russisk langrenn har blitt tatt godt i mot.
Sist måned deltok jeg på et seminar i Oslo med tema skandinavisk språk. Hvorfor forstår de norske svensk, og hvorfor blir ikke norsk forstått i samme grad i Sverige. Hvis noen her ikke forstår hva jeg skriver, så bare bruk et translator-program.
Tack Oskar för bloggen!
Synd att vi aldrig träffades i Oslo 11.
Jag var med och skrev mycket 07-11. Min intressekurva har följt din med kirurgisk precision. Jag kände också i 2015 att intresset minskat, men för mig var det saker utanför skidåkningen som påverkade. Denna säsong så är dock mitt intresse på väg lite uppåt igen.
Jag kommer också ihåg det enorma tomrum som fanns från 2005 till 2010 i svensk media. I norska tidningar var det något helt annat.
De diskussioner som jag har starkast minnen av här på skidpepps forum är:
1. Fredriksson fick inte vara med som reserv till stafettlaget 2010.
2. Rydqvist fick ingen vm-biljett 2009.
Kul att bloggen lever vidare.
Tack för bra blogg Oskar! Ska bli spännande att se hur Martin utvecklar bloggen. Minnen från skidpepps första 13 år (jag tror jag har varit med i ca 10 av dem)? När ”Astrid” försvarade Ida Ingemarsdotter in absurdum och sågade all kritik mot henne hela tiden. Alla diskussioner om laguttagningar med Rydqvist/Wikén etc. För/emot Anna Haag ligger också högt upp.
Per: Rydqvist fick väl till och med ett vedertaget smeknamn, ”Dagsländan”, efter en skidpeppares förutspåelser om hur dåligt hon skulle åka i alla lopp och sen gjorde hon helt tvärtom.
Tack för alla roliga minnen och hejarop! Jag tror att Martin kommer förvalta bloggen väl, han var ju med riktigt tidigt och skrev en del då så jag är inte orolig.
Och Alexander, likt den kirurgiska precisionen känner även jag nu ett större intresse för längdåkningen än jag gjort på flera år!
Och som jag avslutade blogginlägget med: jag tror jag kommer hänga här mer framöver!
Tack Oskar och lycka till Martin! Jag har väl hängt här sedan urminnes tider och har väl också varit en som minskat mitt engagemang med åren. Nostalgitripp när Alexander dyker upp igen! Saknar ibland de gamla rävarna som diskuterade med patos och energi, men det är väl som med det mesta, det går tillslut runt i cirklar. För mig dog intresset lite med allt ståhej och skitkastning efter Johaugs dopingdom. Men jag följer fortfarande det mesta på skidpepp även om jag scrollar förbi lite snabbt. Jag har dessutom inte längre kontakt med skidvärlden och ledare/vallare som jag hade förut vilket gör att jag inte har lika mycket att komma med i egna inlägg längre. Småbarn och helgaktiviteter tar också bort en del.
Rastjapa – tror de flesta svenskar förstår norska bättre än de vill erkänna. Själv har jag alltid älskat norska språket och har sedan 15 år NRK för att följa vintersport som inte visas i SVT. Dina rapporter från ryssland är bland det bästa med den här bloggen.
Tack för grymt jobb Oskar! Skidpepp har verkligen fyllt ett behov och täppt igen en lucka för oss längdnördar under alla år – även under de senaste när etablerad idrottsmedia ägnat allt mer utrymme åt sporten. Ett enkelt men lyckat koncept helt enkelt! Ser fram emot fortsättningen, all ovisshet under rådande pandemi till trots…
En fråga, kommer Martin axla rodret själv eller delat ansvar med Jörgen? (Sorry om jag missat den infon…)
Hei Rastjapa! At vi i Norge skjønner svensk bedre har sin naturlige årsak. Vi så på svenske TV-programmer allerede på sekstitallet. For min egen del lærte jeg svensk via Emil, Pippi samt min store helt, Beppe Wolgers. Og de fleste jeg kjente den tiden gjorde nok noe av det samme. Men TV-signalene fra Sverige gikk ikke så langt. Så snakker du med noen fra Vest-Norge vil de nok slite mer. Mange som bor i nærheten av Oslo skjønner svensk bedre enn visse dialekter på Vestlandet.
sen tycker jag charmen är att det inte är ett forum med inlogg och hej och hå!
Visst är det perioder av lite tröttsamma troll, men de ledsnar ju alltid till slut.
Även en himla tur att det är en god drös med norrmän här, hade varit tråkigare utan dem.
Jag vet inte om det är sant att svenskar har svårt att förstå norska? är ju hur enkelt som helst
Det blir roligt att se dig i kommentarsfälten igen Oskar. Jag har inte varit så aktiv i kommentarerna de senare åren men ofta varit inne och läst vad andra skrivit. Nu blir det extra roligt att se efter vad som händer och vilket nytt grepp Martin kommer att ta. Jag gillade tiden med många intron till diskussioner genom ett huvudinlägg som vi kunde kommentera.