När vi ändå är på ämnet FIS och nymodigheter

För ett tag sedan läste jag en intervju med Per Elofsson angående att han blivit invald i FIS längdstyrelse. Med tanke på all uppståndelse kring FIS uttalanden den senaste tiden kan man ju tycka att Elofsson borde hörts lite också? Är det någon som hört något mer angående Elofssons plats i styrelsen?

I intervjun sätter han i alla fall fingret på de senaste årtiondet inom längdskidvärlden:

”Jag vill att man skapar traditioner igen. Vissa förändringar har varit bra, men det får inte gå för fort. Det blev nästan som en identitetskris under min tid, nästan lite desperat.”

Han anser också att det blivit lite galet när sprint-distanserna bara blir längre och längre:

”För att få de här spjutspetsarna från sprint till traditionellt till långdistans bör man ha tre tydliga segment som man inte får gröta ihop för mycket. Har man samma åkare på traditionellt som kör sprint blir det varken hackat eller malet. Snarare kanske man måste specialisera sig lite.”

Så har vi tur kanske Per lyckas förvandla sina idéer om tradition till handling, för jag är ärligt talat riktigt oroad över utvecklingen.